
Ktala gavanaya d’aturaye go Outoman Turcia u khadervano.
(Praktet doret 19 shareta doret 20.)
Bi shitet 1915 24 bi nisan men 1.5 milione aremnaye muidale pisheva ktile up kurbet 750 alpe aturaye khayane go Turcia.Bi mabue prishe akhnan bedaekh kat go metkhet shenet Plasha kamaya go Turcia u khadervano iket iva bekhaya kurbet 1 miliun aturaye pisheva murieza ktala -kha gunkha kam amma barnashuta.Go daha metkha dana shukmen aremnaye pisheva ktile alpe aturaye u yonaye.Outoman Turcia u kule Gyure atravate khoravato etlun gina go ktala d’aremnaye haratkhaze aturaye.Turcia bi mablakhtet persat khela kravtanaya muriezla kha gunkha kam amma barnashuta hav iva ktala d’umvate.Kha go metkhet shenet men 1914 hal 1918 pisheva ktile kurbet 250 alpe aturaye.
Hala bi yarkhet tshrin kharaya bi shit 1919 spariuma d’Francaye “Azia d’Prenjaye” bektavela kat ketlet aturaye bedmayena u matkhutuna ketlet aremnaye.U bi sababet do shula kat but daha umta piashela humzemta bush khacha chmat but aremnaye aha shrara garag paish mukreva ka amma Teweel.Dakhi makhbureva natirraza d’Khuyada Umtanaya d’aremnaye Korek d’Kerporani ,bi khushbuinet shit 1922 tulaket umta atureta iva mtaya kurbet 270 alpe.
Men bar kma shene iman shurilun sakhsuya kule ani ekanuyate peshla dita kat go metkhet shenet Plasha kamaya pisheva ktila kurbet 500-750 alpe aturaye.Aha iva kha raba gyura gunkha kam umta atureta kat hal adi iten takhmanta kat har go metkhet daha ktala umta atureta tulkala 2/3 sama d’almo.Men bar Plasha kamaya aturaye bi bshamta makhbureva kat umta atureta mchakhela al psharta u tlakta u kurbet 70 alpe aturaye peshlun tlike bi sababet arka le atrvate khine.
Bi daha elta badoka Stafford makhburele kat gyurta manteta betoiava ka Turcia en ay parmiava u makhziava kat la gashakta al hemanuta d’Krsyanuta shuk men aremnaye go Turcia en khine krsyane spay ina bekhaya ,ina ay mukhzila kha shrara khina.
“Bi dani shene Spariuma d’Sweeser “Bladher fur Diplomatic” presla mamla d’turciaya kayuma Salim Fuad-bey.Lakha prishait zuhara iva muta al daha bukara,”Kamudi akhtun har tamumetun tanuya kat peshtela ktelta umta aremneta,la kat men idet la spay Takberanuta d’Turcia kule alma ile ziana begrasha .Lap purshunya d’ita u umta.Krsyane u mshlmane da ziana ina begrasha men la dus dayanuta d’Turcia.
Bi shit 1916 spariuma d’”New-Yorq Tomes” presla mamla d’badoka Rokvell bi shema d’”Sahdet aremnaye u aturaye” iket sayoma bektavele.”Kha aremnaye lena kat ina kheshane up ka kut kha aturaya d’10 ina bektala.Bushayuta daha umta peshteva ktelta ina rushmait kma hal udio yuma lela spita.”Kha spariuma khita ktevtela kat go metkhet 6 yarkhe turciaye jile ktelun khatkha kmat leva ktila turciaye atike go metkhet 6 dore.Alpe aturaye peshlun shipe men pata d’arra.
23 bi nisan bi shita d’1920 Turcia msila khamiala kulanayuta d’ukhdano u shutesla kha majlis bi takberanuta d’Kemal.praktet Plasha kamaya u npaltet Outoman Turcia yuvela hivi ka aturaye ka shatstet kha atra.Aturaye hamuneva al khabranet uresnaye u britanaye mani mareva kat bi sababet hayarta go kramta d’Khuyada Tlitaya ani bet yavi persat ka turaye ka shatastet kha atra khiraya.Bi mateta d’spadita khut rishet aturaye uresnaye u britanaye msilun ka aturaye mablekhi go raba kravtanaye nishe ka mteta al manteta dakhi go Outaman Turcia haratkhaze go Iran lap khameta d’kola d’yuvuva.
Hala bi shit 1918 kha sma d’aturaye aroke men ktala d’idet turciaye mtilun kes mndita d’Bakuba go Iraq.Kha sama khina d’aturaye kat iva metaya kurbet 50-60 alpe men aremnaye muidale mtilun Baghdad.Lakha ka dani duka yuvelun ka piashta.Ani etvalun mkhulta ina duket piashta raba kherba iva .Dakhi makhbureva kha men khazane kut yuma kurbet 70-80 gyanate piasheva mite.Bushayute iva aturaye kat har men bet-arke piasheva luble le bet-koravate.Go metkhet dana piashena murieze tpakiate,knushya u lumade kat shuk men hivi ka aturaye hich mendi la yuvelun.Men bar kabalta d’Sasgyaruta d’Lozan kam aturaye peshle beria bukara d’khameta d’umtanaye-mardutanaye timauyate.Aturaye le amsiva tamemiva khamuya d’marduta bi lishana ymaya u shushata d’adate.Go matvatet aturaye d’Turcia pisheva ptikhe madrashiate d’turciaye.Lakha pisheva muye prishe malpane.Kule pelkhaneva ka kha nisha mabshartet aturaye u la shvaktet shatastet motve.
29 bi tshrin kamaya Turcia peshla krita Kutnayuta bi rishayuta d’Kemal.Hal day men shit 1919-1923 bi yavaltet ijaza d’Mustafa Kemal alpe aturaye pisheva ktile kha bi sababet do shula kat iva krsyane.Bi shit 1924 Turcia kubela Kunash kanuna d’Atra.Kutnayuta d’Turcia peshteva shutesta al beniatet Outoman Imperatoruta.Kemalizm iva al kha beniat “Kha umta kha marduta ,kha alma”.Ka mteta al daha nisha pisheva murieze shukhlape go shvila d’yulpana u shvila d’marduta.Bi atkha pesla khashta le mteta d’nisha mabshartet krsyane go atra kemalaye leva beklaya kam hich mendi bi ketla u nura mabshureva kule.
26 bi kyanun kamaya Khuyada d’Umvate Khakyari yuvala ka Turcia u Mosul ka Iraq bi mateta d’khutama ka hiviyet aturaye but shatastet atra.Bi mablakhtet urkhatet khlasta knutanaye u kravtanaye ani msilun ka aturaye palti men arranet avahe.Bi atkha pesla aturaye vilun nukhraye har al arra kat go metkhet dore u shene vitela arret avahe.
Bi kule Teewel burbezta umta atureta ila snekta al khameta d’zedke nashaye,etla hivi al shatstet kha atra u tamumula plasha d’dore u shene.Men shit 1979 ila pelkhana gyabba d’”Zovaa” kat ila khayude 35 alpe aturaye.Bukara d’aturaye betlabule zuhara belomvaya u hal adi lele piasha sheria.Ka mteta al dusuta Turcia garag pesha denta u yava juvab ka kule shulane kat ila murieste.Udio yuma umta atureta betlabela kat Turcia pesha denta u kule tulake ukhdanaye u nashaye peshi mudere al beniatet belomvaye puskane bi la mansheta kat Ktala ile kha marra motaya khut zduta matuyole kule Barnashuta.