AmmayutaPoliticsTop

Ktala  gavanaya d’aturaye  go  Outoman  Turcia  u  khadervano.

Ktala  gavanaya d’aturaye  go  Outoman  Turcia  u  khadervano.

                          (Praktet  doret 19   shareta  doret  20.)

Bi  shitet  1915  24  bi  nisan  men  1.5  milione  aremnaye muidale  pisheva  ktile  up  kurbet  750  alpe  aturaye  khayane  go  Turcia.Bi  mabue  prishe  akhnan  bedaekh  kat  go  metkhet  shenet  Plasha  kamaya  go  Turcia  u  khadervano  iket  iva  bekhaya  kurbet  1  miliun  aturaye  pisheva  murieza  ktala  -kha  gunkha  kam  amma  barnashuta.Go  daha  metkha  dana  shukmen  aremnaye  pisheva  ktile  alpe  aturaye  u  yonaye.Outoman  Turcia  u  kule  Gyure  atravate  khoravato  etlun  gina  go  ktala  d’aremnaye  haratkhaze  aturaye.Turcia  bi  mablakhtet  persat  khela  kravtanaya  muriezla  kha  gunkha  kam  amma  barnashuta  hav  iva  ktala  d’umvate.Kha  go  metkhet  shenet  men  1914  hal  1918   pisheva  ktile  kurbet  250  alpe  aturaye.

Hala  bi  yarkhet  tshrin  kharaya  bi  shit  1919  spariuma d’Francaye “Azia d’Prenjaye”  bektavela  kat   ketlet  aturaye  bedmayena  u  matkhutuna  ketlet  aremnaye.U  bi  sababet  do  shula  kat  but  daha  umta  piashela  humzemta  bush  khacha  chmat  but  aremnaye  aha  shrara  garag  paish  mukreva  ka  amma  Teweel.Dakhi  makhbureva  natirraza d’Khuyada  Umtanaya d’aremnaye  Korek d’Kerporani ,bi  khushbuinet  shit  1922  tulaket  umta  atureta  iva  mtaya  kurbet  270  alpe.

Men  bar  kma  shene  iman  shurilun  sakhsuya  kule  ani  ekanuyate  peshla  dita  kat  go  metkhet  shenet  Plasha  kamaya  pisheva  ktila  kurbet  500-750  alpe  aturaye.Aha  iva  kha  raba  gyura  gunkha  kam  umta  atureta  kat  hal  adi  iten  takhmanta  kat  har  go  metkhet  daha  ktala  umta  atureta  tulkala  2/3 sama d’almo.Men  bar  Plasha  kamaya  aturaye  bi bshamta  makhbureva  kat  umta  atureta  mchakhela al   psharta  u  tlakta  u  kurbet  70  alpe  aturaye  peshlun  tlike  bi  sababet  arka  le  atrvate  khine.

Bi  daha  elta  badoka  Stafford  makhburele  kat  gyurta  manteta  betoiava  ka  Turcia  en  ay  parmiava  u  makhziava  kat  la  gashakta  al  hemanuta  d’Krsyanuta  shuk  men  aremnaye  go  Turcia  en  khine  krsyane  spay  ina  bekhaya ,ina  ay  mukhzila  kha  shrara  khina.

“Bi  dani  shene  Spariuma d’Sweeser “Bladher  fur  Diplomatic” presla  mamla d’turciaya  kayuma  Salim  Fuad-bey.Lakha  prishait  zuhara  iva  muta  al  daha  bukara,”Kamudi  akhtun  har  tamumetun tanuya  kat  peshtela  ktelta  umta  aremneta,la  kat  men  idet  la  spay  Takberanuta d’Turcia  kule  alma  ile  ziana  begrasha  .Lap  purshunya d’ita u  umta.Krsyane  u  mshlmane  da  ziana  ina  begrasha  men  la  dus  dayanuta d’Turcia.

Bi  shit  1916  spariuma d’”New-Yorq  Tomes”  presla  mamla d’badoka   Rokvell bi  shema d’”Sahdet  aremnaye  u  aturaye”  iket  sayoma  bektavele.”Kha  aremnaye  lena  kat ina  kheshane  up  ka  kut  kha  aturaya  d’10  ina  bektala.Bushayuta  daha  umta  peshteva  ktelta  ina  rushmait  kma  hal  udio  yuma  lela  spita.”Kha  spariuma  khita  ktevtela  kat  go  metkhet  6  yarkhe  turciaye  jile  ktelun  khatkha  kmat  leva  ktila  turciaye  atike     go  metkhet  6 dore.Alpe  aturaye  peshlun  shipe  men  pata d’arra.

23  bi  nisan  bi  shita  d’1920   Turcia  msila  khamiala  kulanayuta d’ukhdano  u  shutesla  kha  majlis  bi  takberanuta  d’Kemal.praktet  Plasha  kamaya  u  npaltet  Outoman  Turcia  yuvela  hivi  ka  aturaye  ka  shatstet  kha atra.Aturaye  hamuneva  al  khabranet  uresnaye  u  britanaye  mani  mareva  kat  bi  sababet  hayarta  go  kramta d’Khuyada  Tlitaya  ani  bet  yavi  persat  ka  turaye  ka  shatastet  kha  atra  khiraya.Bi  mateta d’spadita  khut  rishet  aturaye  uresnaye  u  britanaye  msilun  ka  aturaye  mablekhi  go  raba  kravtanaye  nishe  ka  mteta  al  manteta   dakhi  go  Outaman   Turcia  haratkhaze  go  Iran  lap  khameta d’kola  d’yuvuva.

Hala   bi  shit  1918  kha  sma  d’aturaye  aroke  men  ktala  d’idet  turciaye  mtilun  kes  mndita d’Bakuba  go  Iraq.Kha  sama  khina d’aturaye  kat  iva  metaya  kurbet  50-60  alpe  men  aremnaye  muidale  mtilun  Baghdad.Lakha  ka  dani  duka  yuvelun  ka  piashta.Ani  etvalun  mkhulta  ina  duket  piashta  raba  kherba  iva .Dakhi   makhbureva  kha  men  khazane  kut  yuma  kurbet  70-80  gyanate  piasheva  mite.Bushayute  iva  aturaye  kat  har  men  bet-arke  piasheva  luble  le  bet-koravate.Go  metkhet  dana  piashena  murieze  tpakiate,knushya  u  lumade  kat shuk  men  hivi  ka  aturaye  hich  mendi  la  yuvelun.Men  bar  kabalta d’Sasgyaruta d’Lozan  kam  aturaye  peshle  beria bukara d’khameta d’umtanaye-mardutanaye  timauyate.Aturaye  le  amsiva  tamemiva  khamuya d’marduta  bi  lishana ymaya  u  shushata d’adate.Go  matvatet  aturaye d’Turcia  pisheva  ptikhe madrashiate  d’turciaye.Lakha  pisheva  muye  prishe  malpane.Kule  pelkhaneva  ka  kha  nisha  mabshartet  aturaye  u  la  shvaktet  shatastet  motve.

29 bi tshrin  kamaya  Turcia  peshla  krita  Kutnayuta  bi  rishayuta d’Kemal.Hal  day  men  shit  1919-1923 bi  yavaltet  ijaza d’Mustafa  Kemal  alpe  aturaye  pisheva  ktile  kha  bi  sababet  do  shula  kat  iva  krsyane.Bi  shit  1924  Turcia kubela  Kunash  kanuna d’Atra.Kutnayuta d’Turcia  peshteva  shutesta  al  beniatet  Outoman Imperatoruta.Kemalizm  iva  al  kha  beniat “Kha  umta  kha  marduta ,kha  alma”.Ka  mteta  al  daha  nisha  pisheva  murieze  shukhlape  go  shvila d’yulpana  u  shvila d’marduta.Bi  atkha  pesla  khashta  le  mteta  d’nisha    mabshartet  krsyane  go  atra  kemalaye  leva  beklaya  kam  hich  mendi  bi  ketla  u  nura  mabshureva  kule.

26  bi kyanun  kamaya  Khuyada d’Umvate  Khakyari  yuvala  ka  Turcia  u  Mosul  ka  Iraq    bi  mateta  d’khutama  ka  hiviyet  aturaye  but  shatastet  atra.Bi  mablakhtet  urkhatet  khlasta knutanaye  u  kravtanaye  ani  msilun  ka  aturaye  palti  men  arranet  avahe.Bi  atkha  pesla  aturaye  vilun  nukhraye  har  al  arra  kat  go  metkhet  dore  u  shene  vitela  arret  avahe.

Bi  kule  Teewel  burbezta  umta  atureta  ila  snekta  al  khameta d’zedke  nashaye,etla  hivi  al  shatstet  kha  atra u  tamumula  plasha d’dore  u  shene.Men  shit  1979 ila  pelkhana  gyabba d’”Zovaa” kat ila  khayude  35  alpe  aturaye.Bukara d’aturaye betlabule  zuhara  belomvaya  u  hal  adi  lele  piasha  sheria.Ka  mteta  al  dusuta  Turcia  garag  pesha  denta  u  yava  juvab  ka  kule  shulane  kat ila  murieste.Udio yuma  umta  atureta  betlabela  kat Turcia  pesha  denta  u kule  tulake  ukhdanaye  u  nashaye  peshi  mudere  al  beniatet  belomvaye  puskane  bi  la  mansheta  kat   Ktala  ile  kha  marra  motaya  khut  zduta  matuyole  kule  Barnashuta.

Gashakta bush zoda
Back to top button